”Ingen av de små killarna i vår stad vågar komma i närheten av Gusten. Inte jag eller Jakob eller Tore eller någon annan i andra klass heller. Vi är allihopa livrädda för Gusten Grodslukare.”

Sommarlovet har just börjat och det finns inte så mycket att göra i den lilla sömniga staden. I brist på annat hittar barnen på bus: släpper ut bondens grisar ur svinstian, klättrar på korvkioskens tak och släpper ut luften ur mekanikerns bilar. Så ibland är det riktigt kul. Om det bara inte vore för de bråkiga typerna. Värst av dem alla är Gusten Grodslukare. Han kallas så eftersom att det sägs att han en gång åt upp en levande groda. Gusten har små gula ögon och långa smala fingrar. Med de fingrarna sliter han loss stora hårtussar från småkillarnas huvuden och petar dem i ögonen.