När Hjalmar Bergman efter tio intensiva arbetsdagar avslutade sin judiska komedi, döptes pjäsen till Joe Meng. Den lästes högt för Gösta Ekman en natt och när han stod vi fönstret och såg solen gå upp samma morgom förklarade han, att pjäsen skulle heta ”Patrasket”.  i stället för Joe Meng. Och författaren samtyckte. Detta förslag röjer rätt mycket av båda herrarnas karaktär. Gösta, som skulle spela huvudrollen, ansåg, de övriga roller voro lika viktiga som hans. Dessutom älskade han hela familjen och ansåg, att ordet patrask passade bra som smeknamn på den okonventionella och färgstarka skaran. Att någon skulle falla på den idén att missförstå pjäsens titel, det reflekterade han inte på.

Spelades även på Storan