Den äkta mannen som luras för jämnan av en ung, förslagen hustru, är en komedifigur med mycket gamla litterära anor. Han förekommer ideligen i medeltidens franska fabliåer, i italienska renässanskomedier och commmedia dell’arte-alster, i tyska 1500-tals Schwänke och senare. Överallt utlämnas han åt ett obarmhärtigt gyckel. Någon medkänsla med has lott spåras aldrig. Han är och förblir en löjlig figur, så också hos Molière, som många gånger varierat typen, mest ingående i Georges Dandin.