En radering av den spanske mästaren Francisco Goya föreställer en man och en kvinna som är sammanbundna. De kämpar förtvivlat för att komma ifrån varandra, och bildens underskrift lyder: ’Är det ingen som kan befria oss?’ Goyas bild kunde stå som vinjett till många av Strindbergs äktenskapsdramer, men sen passar särskilt bra till Dödsdansen.

Hos Strindberg möter man de ’från lyckan utestängda’, människor som har skrivit kasserade läroböcker eller vårdar minnet av en karriär som kom av sig i starten. De ljuger bort sig från nuet, gör sina närmaste olyckliga och tvingas förr eller senar att acceptera den stora resignationens konst.