Huvudpersonen – en kontorist  –  hoppar tack vare ett arv av "grottekvarnen" och ägnar sin tid åt att lyssna på och iakta människorna och att begrunda livets och politikens egendomliga krokvägar. Han finner världen vara ett enda stort skämt, en "fantastisk bordell".

"Huru kunnen I begära att man skall taga på allvar det som visar sig vara ett jättelikt skämt?" 
August Strindberg, Inferno