Peer Gynt torde vara Henrik Ibsens mest omfångsrika verk och hans mest kända. Skriven utomland, huvudsakligen i Italien, där Ibsen vistades på ett statsstipendium, och avståndet till hemlandet och kontakten med Europas nya litterära strömningar har nog på olika sätt satt sin färg på betraktelsesättet av de kära landsmännen för vilka Peer Gynt–gestalten på ett sätt står som symbol, samtidigt som styckets karaktär av central-lyrisk vandringsdrama à la Goethes Faust eller Oehlenschlägers Alladin är uppenbar.