”Det sorglustiga tal – sång- och dansspelet” med sina ”2 avdelningar och 6 inledningar” har visat sig vara  ett outslitligt stycke. När stycket 1946 hundraårsjubilerade hade det framförts drygt 3.000 gånger i Sverige, Norge, Finland och Nordamerika. Det svenska nationaldrama som uppförts mer än något annat inhemskt skådespel och för många generationer av vårt lands innevånare oftast varit den första kontakten med teatern
Ingmar Bergman får – ”Det sorglustiga tal – sång- och dansspelet” med sina ”2 avdelningar och 6 inledningar” har visat sig vara  ett outslitligt stycke. När stycket 1946 hundraårsjubilerade hade det framförts drygt 3.000 gånger i Sverige, Norge, Finland och Nordamerika. Det svenska nationaldrama som uppförts mer än något annat inhemskt skådespel och för många generationer av vårt lands innevånare oftast varit den första kontakten med teatern

Ingmar Bergman får – innan han lämnar Malmö stadsteater – en gammal önskan uppfylld: att iscensätta Värmlänningarna. Han vill så nära som möjligt ansluta föreställningen till originaltappningen och visa dess hållfasthet  och underbara efterromantiska charm.