August Strindberg om Stormen i öppna brev till Intima teatern, 1909

Shakespeares Stormen har aldrig varit repertoarpjäs: vi kände den dock, men alltid älskade den icke. Vid detta seklets ingång upptäcktes den ånyo och fick fart; jag läste den och hörde den läsas. Den milda försonande tonen, det oskyldiga kärleksförhållandet, där de unga genomgår prövningar och motstår frestelser. Naturlivet på en ö erinrande om Robinson, Shakespeares avsked av sin publik, där han tackar dem och slutar med bön, allt sammanlagt verkande lugnande och bebådande ny tid vid utgången av dekadens, som söker motstycke vid romersk tid och fransk revolution.